Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jag vet inte om jag törs skaffa barn med tanke på att jag vet i vilken utsträckning drogerna florerar i samhället. Jag tror att det är väldigt farligt som förälder är att vara ouppmärksam, naiv och tänka det kommer inte hända mitt barn, hen är alldeles för intelligent för att pyssla med sådant, hen har haft en för bra uppväxt för att det ska hända mitt barn. Det är bara naivt och korkat att tänka så och farligt. Det är bevisat flera gånger om att det inte har att göra med vilken samhällsklass eller vilka betyg i skolan du har. Däremot så tror jag att det kan vara svårare att ta sig ur ett missbruk om du har sämre förutsättningar i form av icke närvarande föräldrar, destruktiva hemförhållanden osv eftersom då det kan vara svårare att veta vad man strävar efter. Jag skulle aldrig stå där jag är idag om det inte varit för min otroligt underbara och familj. Jag tror att vi måste försöka bryta trenden att droger är något coolt och häftigt. där har verkligen media ett stort ansvar. När jag b...
Läs mer

Tillbaka till inköping

Jag har haft ett alldeles för lånt uppehåll från bloggen känner jag. Men i vilket fall så har det hänt ganska mycket saker i mitt liv under en kort tid. Både bra och krångliga saker. Jag gjorde klart min behandling på tre månader i Söderhamn efter sex månaders lvm innan. Sedan min kille Kim dog och jag tvingades flytta tillbaka till Ludvika där jag bott sedan jag var ca 20 och där jag missbrukat mina senaste 13 år har jag velat flytta tillbaka till Linköping dit jag flyttade till ett familjehem 2017. Men jag var osäker på om jag var tillräckligt stabil för att återse dom platser Kim och jag största delen befann oss på i Linköping där vi träffades hösten 2017. Men under resans gång och efter att få bearbeta min sorg med en riktigt duktig och proffesionell psykolog så kom jag en dag att känna mig tillräckligt stark för att möta platser vi ofta höll till på. Jag har dock inte kommit tillräckligt långt för att åka hem till hans syster där vi bodde tillsammans från januari 2018 och där jag...
Läs mer

Rädslor

Jag håller på med fjärde steget i min behandling, vilket innebär en inventering av oss själva. Har precis gjort klart harm och bitterhet inventeringen som blev en ganska lång lista. Har nu påbörjat inventering av rädslor som dock inte är lång men väldigt stora rädslor. Min största rädsla är att det ska hända någon i min familj något vilket jag tror beror på att min mamma blev sjuk när jag var liten och har gett mig en melankolisk känsla som ligger och gror hela tiden hos mig även i vuxen ålder vilket känns obevekligt och som jag har svårt att hantera. Mina syskon har börjat intressera sig för min behandling och min beroendesjukdom. Jag tror det är därför dom har blivit nästan minst lika bra stöttepelare som mina föräldrar vilket jag är otroligt tacksam över. Är osäker på om jag skulle kommit såhär långt utan dom ❤️
Läs mer